Chipulukusu

CHIPULUKUSU

En avlastning av molasses som normalt används för djuruppfödning, men som konverteras olagligt till en mycket vanebildande öl som kallas ”Kachasu” som förstör många liv i Chipulukusu. Det är olagligt, men förhindrandet att stoppa produktionen upprätthållas inte av polisen som många gånger mutas att inte lägga sig i verksamheten.

Ett par typiska skildringar från Chipulukusu

     Fru Mbilima, och hennes maka, som har varit blind för sex år, sköter om åtta av deras barnbarn och flera barnbarnsbarn i ett litet trerumshus. Alla nio av Mbilima's barn dog av Aids och alla av dom lämnade åtminstone sex barn efter sig. Det äldsta barnbarnet som bor med Mbilimasen är 25 år. Hon själv är änka med två barn men hade fyra barn från början varav två har dött. Av de överlevande barnen är en dotter rörelsehindrad och den andra efterbliven. En annan av Mbilimas sondöttrar som bor med dem, är 16 och har ett barn på två år. Fadern av barnet, som var gift med en annan kvinna betalade Mbilimas sondottern 5.000 Kwacha (lite mer än US$1) varje gång han hade sex med henne. Han försvann, när han fick reda på att hon var gravid. De andra sex barnen i hushållet är alla undernärda, och inget av barnbarnen eller barnbarnsbarnen går i skola.
     Fru Mbilima lagar och säljer chikanda (bankade potatis och jordnöts mellanmål) för 100 Kwacha (20 öre) per styck, men det är långtifrån nog att försörja hennes familj, så de är berorende av grannars och vänners hjälp för att överleva. Mbilimas fick för en tid sedan fem ”guinea pigs” varav några av dom är för mat och dom ska också försöka att föda upp fler. Kaninarna hålls i ett hörn av rummet var herr och fru Mbilima sovar på en golvmatta med några av sina barnbarnsbarn. När det regnar läcker taket och familjen måste stå upp tills regnet slutar.

    Fru Manda är en 45 årig änka med fullt utvecklat AIDS. Hon har fyra barn i åldern 5, 7, 10 och 15 år. Sedans tre månader tillbaks är hon inskriven i ett enfamiljshem baserat omsorgprogram. Hon behandlas för närvarande för ett smärtsamt utbrott av herpeszoster (singlar) på henne ansikte, nacke och bröst. Fru Mandas 15 åriga dottern Jenes var tvungen att hoppa av skolutbildning i fjärdeklass på grund av att hennes far dog. Beroende på hur ofta hon arbetar kan hon tjäna 55.000 Kwacha (circa US$13) per månad som hemhjälp eller servitris. När hennes mor är sjuk måste hon stanna hemma att sköta om sina yngre syskon som inte går i skola, och hon lagar en maträtt ”mealiemeal” av det lilla beloppet av bönor och matolja som familjen får från den enfamiljshem baserade omsorgprogrammet.

Chipulukusu compound Zambia

För större bild klicka på en av bilderna

Chipulukusu är den största förorten i Ndola, med omkring 65.000 invånare som bor utan någon stadsplanering, sanitära faciliteter, vatten, electricitet eller avlopp. De flesta husen byggs från vad folket kan hitta, som soltorkade tegelstenar, eller någon typ av virke som de lyckas hitta att använda som konstruktionsmaterial. Taken byggs med hittade (eller stulna) takskivor av metall som hålls på plats med stora stenar. Under regnsäsongen (monsoon) bryts dessa strukturer sönder av regnet, väggar spolas bort och vattnet forsar under taken och översvämmar hemmen. Många gånger blåser de starka vindarna bort taken helt och hållet. Och som det inte finns något dräneringsystem, bildar regnet floder som forsar genom kommunen och för bort allt i sin väg.

Vatten fås genom handpumpar spridda utigenom kommunen. En del av husen har hål grävda i grunden var dom kan hämta grundvattnet genom att släppa ner en plastflaska som har ett snöre knutet till flaskan. Sanitationen består av ingent mer än en ett hål i marken och som har någon typ av struktur byggt runt om den för avskildhet. Dessa förorenar också grundvattnet, som avföringen sipprar ner till grundvattnet och som ofta också överflöder under regnsäsongen och kollapsar tack vare erosion.

De flesta hushållen i Chipulukusubestår av arbetslösa eller pensionerade arbetare, många av dom har inte råd att skicka sina barn till skolan. Också en ansenligt del av befolkningen är arbetslösa änkor som ser efter faderlösa barn och är därför oförmögna att få ihop pengar för sina barn att gå i skola. Folket i Chipulukusu överlever helt enkelt på vilken väg som helst. Några är lyckliga nog att ha ett arbete i Ndola. En del genom att sälja grönsaker på gatorna i Ndola om dom kan hitta en täppa att plantera på. Och en del är kompetenta att jobba som smed eller som snickare. Men de är lyckligt lottade om dom tjänar mer än en fem kronor om dagen för att livnära sig på. Brott och narkotikaberoende gör också Chipulukusu till en av de farligaste kommuner att bo i.

. I den här förstaden finns Kafubu kommunalskola som organiserades av George Chisenga, en pensionerad gruvarbetare som i 1988 började samla in pengar för att bygga den här skolan.
Skolan kunde öppna först år 2000 men har nu över 500 elever, de flesta är föräldralösa. Genom Doors of Hope, en organisation som Sven Andersson organiserade år 2005, arbetar man i den här förstaden och med Kafubu kommunala skola. För närvarande jobbar vi på att bygga ett kommunalhus där befolkningen kan få en utbildning i ett yrke som bland annat sömmerskor och snickare.